Ett lyckorus som varar genom fem nivåer

GunmanCliveScreen3

Grafiken ser ut som en blandning mellan pennteckningar och gulnade 1800-talfoton.
Spelupplägget och musiken är en klockren flirt med 1980-talsklassiker som ”Mega Man”, ”Bionic Commando” och ”Super Mario Bros”.
Vi har testat 3DS-spelet ”Gunman Clive” utvecklat av två svenska bröder med klar fingertoppskänsla för retrospel.

Svenskutvecklade ”Gunman Clive” har redan gjort väsen av sig på iOS- och Android-telefoner (och till pc och mac). Det har kanske inte blivit någon storsäljare än, men kommentarsfälten strömmar över av lovord från fans som tagit spelet till sitt hjärta.
Det hade flugit under vår radar tills det dök upp i Nintendos e-shop för 3DS-spel i julhelgen.
Det är inte bara det retrodoftande kuta och skjuta-upplägget som andas 1980-tal. Nej, det här är en indietitel som snickrats ihop av en ensam spelutvecklare (med musik av hans bror), precis som Atari-erans spelstjärnor.
Nu är Bertil Hörberg ingen nybörjare. Han fanns till exempel med i teamen bakom rosade ”Bionic Commando Re-armed” och även då handlade det om ett hommage till gårdagens skjutglada spelhjältar.
Den enda ursäkten som behövs för att sparka igång den här actionfesten är att ett gäng busar kidnappar borgmästarens dotter (alternativt Clive, för i 3DS-versionen kan man även spela som dottern, som då blir spelets hjältinna).
Sen vankas det skjutande, plattformshoppande, power-ups och riktigt kniviga bossar. Den solklara inspirationen kommer från Capcoms klassiker ”Mega Man”, men vi hittar även paralleller till ”Super Mario Bros”, ”Bionic Commando”, ”Ghosts ’n’ Goblins” och ”Gunsmoke”.
Och för oss som var med då ovanstående klassiker var bäst i klassen så sitter fånleendet som en smäck. Det här är spelglädje i sin allra enklaste och renaste form – helt utan krusiduller, men med grymma kontroller och fingertoppskänsla.
Förutom att bandesign och annat är i toppklass så bjuder spelet på en underbar visuell upplevelse som korsar gulnade 1800-talsfoton med en tecknad känsla som för tankarna till musikvideon ”Take on Me” med A-ha. Och på 3D-skärmen ser spelet ännu häftigare ut än i tidigare släppta versioner.
Personligen fylls jag av ett lyckorus som varar genom de fem nivåerna. Spelet är i kortaste laget, men trots det så lägger du inte ifrån dig det efter din första genomspelning. Nya svårighetsgrader väntar och man vill inget hellre än att ge den coola tågloks-bossen på nöten igen. ”Gunman Clive” är en stor liten sensation, värd långt mer än de 20 kronor spelet kostar.

Jens Höglin

Annonser

Inte världens starkaste Pippi-spel

Pippi3DS

Sommaren 2012 släppte Pan Vision efterlängtade ”Pippi Långstrump”, utvecklat av Ravn Studios, till Nintendo DS. Även om jag inte föll pladask för spelet, där du sakletar för att hjälpa Pippis vänner, så kunde jag inte undgå att undra hur spelet hade gjort sig på häftiga 3DS istället.
Nu vet jag, för spelet har omarbetats och nysläppts med tredimensionell grafik och högre upplösning, vilket gör upplevelsen mycket trevligare.
Däremot är upplägget sig likt, även om man stuvat om lite i handlingen. Det går fortfarande ut på att leta efter de saker man blir bedd att hitta plus att man springer hinderbanor och leker lekar för variationens skull.
Och man vill ju verkligen gilla Pippi, särskilt med den nya läckra grafiken, men tyvärr känns det inte som att man når ända fram.
De allra yngsta spelarna kan säkert nöja sig med de enkla uppdragen, men de (under 7 år) ska ju enligt Nintendo inte använda 3D-effekten för ögonens skull.
Därför blir Pippi-spelets andra försök inte mer än ett ganska bra spel, trots att grafiken gör det hela mycket trevligare att titta på.

Jens Höglin